Onsdag 17 juli morgon
Jag vaknar upp till sommarens mest strålande sommarmorgon. Jag slår ihop min övertyngda resväska innehållandes massor med sommar- och badkläder, reservproviant och laptopen. Äventyr i Ystad väntar.En stund senare sitter jag på tåget mot Göteborg. Jag bytte kupé för det var för varmt i den första. På vägen till nästa så fastnade väskan, ryggsäcken och kameraväskan i precis allt som fanns till hands - varenda mellandörr, handtag och säte. Jag trillade klart överhettad men småfnissande ner i två lediga säten med bord - jag behövde ytor för väskorna.
Svetten rinner och jag ler mot tjejen i grått tvärs över. Hon ser mig nog inte eller låtsas inte göra det i alla fall. Hon sitter djupt försjunken i sin mobil. Hon har svart/vita byxor, grå munkjacka och stickad gråmelerad mössa neddragen till öronen. Ovanpå detta har hon dragit munkjackans huva.
Har hon alls insett att det är sommar? Eller kommer hon sitta avskärmad från dofter, sol, vågskvalp och fåglarnas sång resten av sommaren?
Klockan 11:00
På öresundståget fattar dock alla att det är sommar. I ”hallen” slåss cirka 20 ryggsäckar om utrymmet. Min supertunga väska hade jag tänkt ha där men den hade trillat ut vid första bästa station. Jag lyckades baxa upp den på hatthyllan utan att knäcka nacken eller ryggraden.Sommarlandskapet sveper förbi. Jag ser havet titt som tätt. Rapsen som blommade sist på denna resa är utbytt mot smörblommor – inte lika vackert eller funktionellt. Visste du att smörblommor är tecken på övergödning?
Det har varit en tuff tid för familjen under de sista nio månaderna – ja sista två åren. Beslutet om skilsmässan togs för drygt två år sedan men vi beslöt att vänta med genomförandet. Vårvintern 2012 började vi försäljningen av huset men eftersom huspriserna dumpades in denna veva så beslöt vi att renovera klart alla billiga ”projekt” såsom taklister och golvlister. Vi bytte golv i vardagsrummet och målade om kök, dörrar och karmar. Den nya värderingen blev bra mycket högre så huset gick ut till försäljning i januari. Den 1 juli flyttade vi ut för gott. Det var ett tufft jobb. Vi slet dygnet runt - hela familjen - den sista veckan.
I och med husförsäljningen och flytten så hör folk av sig och frågar hur det är. De är vänliga och ”beklagar” sorgen. Detta känns lite knepigt då sorgen fanns för många år sedan då vi båda två insåg att det inte gick längre – nu gasar vi och känner tillförsikt inför framtiden i stället. Att nu gång på gång få en våtvarm sorgfilt svept omkring sig är lite jobbigt även om jag vet att alla menar väl. Den hade varit rätt för 2, 3 eller 4 år sen men att ge den nu är som att kasta in jästen i ugnen i efterhand. Det är försent.
Vi är fortfarande en ”familj” gällande allt som har med barnen att göra. Jag och Jörgen är precis lika goda vänner som förr. Vi grälar aldrig. Det är bara det att vi inte har varandra som livspartners längre och bor på två olika ställen. Ni kan lugnt bjuda oss på samma fester framöver.
Så beklaga inte sorgen. Önska oss lycka till i stället eller fråga helt enkelt hur vi har det?
Halmstad central 12:00
Det ser ut som om sommarvädret försvann strax efter Falkenberg. Här ligger dimmoln och det ser kallt ut. Jag hoppas dock på ytterligare väderomslag innan jag är framme i Ystad. Jag hoppas också på att all muskelvärk från flytt och träningsuppstarten kureras de närmaste dagarna. Jag skall njuta, äta, dricka vin, sola, simma och besöka det lokala gymmet. Jag skall må bra till 100% med allt vad det innebär. Och jag skall sova länge och gott!Ha en riktigt bra sommar alla!
Ystads havsbad en stund senare....
