 |
| Makalös havsutsikt från löpbandet |
Alla bilderna är från min iPhone, därav sämre kvalitet än vanligt. Man bär inte med sig en Canon 500D på ett gym *ler*
Ja jag vet att jag drogar på endorfiner och dopamin. Precis som alla andra människor så gör jag det regelbundet. Dock skall sägas att jag är extra glad att jag aldrig provat på någonting starkare än alkohol. Hade jag det så hade jag antagligen åkt dit med en gång. För det är precis det jag gör så fort jag sätter foten i en träningslokal. Ett träningspass och beroendet är etablerat igen.
Såhär har det nog varit hela livet. fast som ung förstod jag det aldrig då jag simtränade fem dagar i veckan. Jag fick min dos, mådde bra och presterade väldigt bra i skolan. Kanske grundlades ett slags starkt beroende redan då....kanske var det en medfödd egenskap. I så fall fick jag en samling starkare beroende gener än de flesta.
Eftersom jag inte kunde fixa ett bra dansschema denna termin så frigjordes ganska så mycket tid. Dansmässigt har jag dock inte förlorat så mycket då bieffekten är att dansen förbättrats tack vare timmarna i gymmet. Jag tränar CXworks som är en slags core-gympa (dvs mage, rygg och rumpa) samt Bodypump (skivstång och fria vikter) till musik minst två gånger i veckan. Jag tror framför allt stärkt mage och rygg hjälper till i dansen. Sen är det i och för sig rätt mycket koordination och balansövningar som självklart vässar mig rejält inför vändorna på dansgolvet
Varje onsdag och åtminstone varannan lördag dansar jag. På onsdagarna är det volym framför kvalitet som gäller. Onsdagarna på Oceanen innebär kanske 20 danser på 2 timmar och en kvart. Det innebär att jag står cirka tre låtar. Och det behövs för drickapauser bland annat. Sen hittar man ju inte alltid killar att dansa med. I snitt är det 20-30 % för många flickor.
Om det blir dans på lördagen så är jag mer social. Då är det också mer kvalitet än kvantitet.
Ytterligare en bra sak med gymmandet är att jag också vässar hjärnan. Jag tänker bättre och snabbare helt enkelt. Och sover bättre. Tyvärr vaknar jag nästan varje natt mellan 4 och 5 fortfarande - en ovana jag absolut inte gillar. Men jag somnar på kvällarna så fort jag lägger huvudet på kudden. Det är underbart.
Sen börjar det synas lite grand tycker jag. Överkroppen är inte riktigt lika mager. Nederdelen slankar. Även vågen rör sig neråt nu...kanske inte så konstig med mellan 4-7 timmar fysisk aktivitet i veckan. De sista veckorna har jag moppsat mig så mycket att jag kör ett gympass direkt ovanpå gruppklasserna. Jag blev helt enkelt inte tillräckligt trött längre och ville toppa med maxvikter. En trasig disk gör att jag är försiktig i vissa moment på gruppassen
Trots framstegen så är jag är väl inte redo för denne kille ännu. Men jag fick mig ett gott skratt den dagen han gjorde entré i gymmet.
Ytterligare en hälsofrämjande åtgärd är att jag lagt om kosten på ett väldigt gynnsamt sätt. Men det får jag ta och berätta om en annan dag. Konsekvensen för dansen och träningen är att jag aldrig går in i väggen - jag kan helt enkelt inte få mjölksyra om jag skött maten rätt under dagen innan. Näringsfysiologiskt och förbränningsmässigt sett är jag redan i "andra andningen" då jag börjar dansa. Det vill säga kroppen har ställt in sig på "evigt" arbete genom att slå igång fettförbränningen. Det finns inga kolhydrater att elda med längre. Det råder jämvikt mellan syreförbrukning och syreintag. Jag går igång som ett lokomotiv - inget kan stoppa mig. Enda begränsningen är hjärtats kapacitet. Om jag blir trött ställer jag mig vid sidan om i cirka 20 sekunder sen är jag redo igen. På salsa kongressen i våras dansade jag fyra timmar effektiv tid.
Om andra andningen .- Second wind, Wikipedia
Söndagarna har varit vikta för Bodypump men instruktören kan inte längre komma. Det har ställt till det något alldeles oerhört för mig då ingen annan av de tider som finns passar. Idag - en tisdag - snodde jag mig som en iller för att hinna men dimman mellan Uddevalla och lokalen gjorde mig sen. Jag missade incheckningen och fick nästan ett anfall av besvikelse. Jag fick vända hem utan min fix så nu sitter jag här och trånar. Otillfredsställd.
Utöver problemen med att få till alla pass jag behöver så saknar jag denna bodypumpinstruktör personligen. Hon var go & glad och sparrade oss väldigt bra. Men hon hade också den goda smaken att tända ljus i lokalen. Det blev även en stund för själen....inte bara kroppen: